14 februari 2007

Jonathan Strange & Mr Norrell

Susanna Clarke har lyckats med något som inte är alla förunnat - hon har skrivit en fantasyberättelse som spridit sig långt utanför de vanliga fantasyläsande kretsarna. Jonathan Strange & Mr Norrell har dessutom blivit omtalad inte bara för sin magiska handling, utan för sitt språk, som doftar Jane Austen och systrarna Brontë.

Handlingen utspelar sig i det tidiga 1800-talets England, men det är inte England som vi känner det, utan snarare en parallell värld, där norra delen av landet en gång regerades av en legendarisk magiker, the Raven King kallad. Idag är magiker ett yrke bland andra gentlemannayrken som advokat, präst, officerare och så vidare. Magikerna håller dock inte på med praktisk magi över huvud taget, utan är snarast en sorts historiker som mest sysslar med att läsa gamla skrifter och diskutera vad som har varit. Praktisk magi anses över huvud taget som något omöjligt i det moderna samhället.

Det tänker Mr Norrell ändra på. Och så småningom får han en elev - Jonathan Strange.

Mr Norrell är en ganska paradoxal karaktär. Samtidigt som han är beredd att ställa sin magiska konst i Englands tjänst - Napoleon-krigen rasar just som värst - så är han avig, folkskygg och inte alls beredd på den uppmärksamhet hans magi väcker. Jonathan Strange är något av hans motsats, gladlynt, social och kanske en smula för våghalsig för sitt eget bästa. Romanen handlar mycket om spelet mellan dessa två, men den kryddas och får liv av de många färgstarka bifigurerna - Mr Norrells allt-i-allo Childermass, Jonathan Stranges fru Arabella, betjänten Stephen Black och inte minst "the gentleman with thistle-down hair" för att nämna några.

Förutom magi bjuds läsaren på bedrägliga älvor, en massa roliga fotnoter om magi och magins historia, ett Napoleon-krig som får en del oväntade vändningar och en bitvis ganska komplicerad intrig som ändå håller hela vägen, allt insvept i ett ålderdomligt språk som är både elegant och humoristiskt och inte alls så svårläst som man skulle kunna befara (för den som känner att det engelska originalet verkar lite mastigt så finns det en svensk översättning, men då jag inte läst denna kan jag inte uttala mig om hur bra den är). Stämningen är verkligen som hämtad ur en Austen-roman. Clarke har till och med samma typ av bitskt humoristiska anslag som Austen. Tillsammans med de brittiska folksagetraditionerna om älvor som Clarke har plockat upp, och med det alternativa 1800-tal som hon målar upp, så blir helhetsbilden dock något annat, något fantastiskt, medryckande och väldigt läsvärt*.

Det är en tjock bok, men låt dig inte avskräckas. Själv ska jag snart ge mig på Clarkes novellsamling The Ladies of Grace Adieu and Other Stories, där man bl a ska kunna få läsa mer om John Uskglass, the Raven King själv. Bara titeln lovar gott.



*Därmed inte sagt är inte Austen är medryckande och läsvärd, jag älskar Austen. Men det är en helt annan typ av berättelser.

3 kommentarer:

vitter sa...

Kan meddela att den svenska översättningen är riktigt bra, i mitt tycke.

Jag har tyvärr inte läst ut den än, bara ungefär hälften. Det är en sån där bok man måste ha ganska gott om tid att läsa längre stycken ut varje gång, eftersom den går ganska långsamt framåt. Ska ge den ett nytt försök när jag får lite mer tid.

Linda G sa...

Ja, du har faktiskt träffat helt rätt - för mig iallafall. Precis så här kände jag också när jag började läsa boken. Den är verkligen egensinnig, och har en härlig stil. Jag tyckte jag kunde ana lite Roald Dahl över den också -- den där svarta, speciella humorn. Och kanske lite, litegrann av Poe... Vem vet, det kanske var inbillning... Trevligt, är det iallafall.

Och nu, när jag läser din recension, så undrar jag verkligen varför i hela fridens namn jag inte läste klart den. Nej, det är definitivt värt ett försök till!

Sofie sa...

Åh, jag älskar den här boken! Jag läste den först på svenska, och lyssnar på nu på den engelska ljudboken. Tack och lov är uppläsaren bra!
Underbart språk och underbara karaktärer! Den har fått en hedersplats i bokhyllan hemma hos mig!