Bokmonstret har varit lat nu ett tag. Därför smäller jag till med två boktips idag - två lata boktips, faktiskt, eftersom jag har recenserat dem på annan plats och därför länkar dit istället.
Den första boken heter i min utgåva Trollkarlens slott, men nyutgåvans titel är Det levande slottet (originalet heter Howl's Moving Castle). Den är skriven av brittiska författarinnan Diana Wynne Jones och tillhör kategorin "ungdomsböcker som läses med stor behållning av vuxna". Det är en galen saga med en utflippad trollkarl och världens coolaste gamla gumma i huvudrollerna. Läs mer här.
Den andra boken tillhör vågen av nyskapande och klichébefriad fantasy som man har kunnat se på senare år. Extra roligt är förstås att det är en svensk bok. Det rör sig om Svart eld av Christina Brönnestam, och min recension av den boken finns här. Det är fantasy som på ett begåvat sätt tar ställning till mainstreamträsket av magiska artefakter, profetior och bondpojkar med mystiskt förflutet och förtrollade vapen. Om du trodde att du aldrig skulle öppna en fantasybok så är det här rätt ände att börja i.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hejhej. Har kollat in Catahya.. Och tycker det är gräsligt att så många fantasyälskare helt har glömt bort Elisabeth Moon's serie om Paksenarrion. :P *Love Fantasy*
Nja, jag vet inte, jag tycker Paksenarrion-böckerna nämns rätt flitigt i forumtrådarna. De tycks vara väldigt svår att få tag på, för många inlägg handlar om ifall någon vet var man kan köpa dem... Det är flera år sedan jag läste dem, men jag minns att jag var förtjust i särskilt de första två :)
Ah, två oerhört bra boktips. :)
Svart eld läste jag för knappt ett år sedan - jag har den stående i bokhyllan, tror jag, om den inte råkar vara utlånad till någon annan som borde få uppleva den. Jag vet inte, jag tror att jag gillar galenskapen i den. :P
Angående Howl måste jag erkänna att jag läste boken för evigheter sedan, men nu är helt insnöad på filmen. "I'm not handsome anymore, I want to die!" måste ju vara århundradets sötaste filmreplik. Men den borde läsas om, helt klart. Måste bara ta mig samman och förflytta mig till ett bibliotek.
Jag plöjer igenom Howl's moving castle just ju, och den är verkligen störtskön. :) Svart eld sträckläste jag när jag låg febrig under Medeltidsveckan i somras. Börjar nog bli dags att läsa om den...
Paksenarrion är ju ett av fantasygenrens största antiklimax. Avslutningen tappar allt.
//JJ
Skicka en kommentar