12 december 2005

Stolthet och fördom

Här vill jag börja med att göra ett förtydligande: ALLT av Jane Austen bör läsas. Flera av hennes böcker är bland mina absoluta favoriter, som Förnuft och känsla (Sense and Sensibility) och Emma. Dock är det så att måste jag välja ett enda verk ur Austens produktion, så får det bli Stolthet och fördom (Pride and Prejudice).

Den romantiska berättelsen om Elizabeth Bennet och hennes Mr Darcy är välkänd och just nu aktuell med en ny filmatisering. Och grundmaterialet är av mycket hög klass. Romantiken är förstås nog för att tilltala vilken tonårstjej som helst, men utan Austens träffsäkra humor och i grund och botten ganska elaka iakttagelser hade hennes berättelser knappast blivit klassiker.

För Austen kan läsas på flera sätt. Man kan helhjärtat gå in för kärlekshistorierna och förvecklingarna. Man kan se tidsdokumentet, åsikterna, konventionerna som så obarmhärtigt blottas. Man kan se sarkasmen, driften med de självgoda, skvallriga, ambitiösa och naiva människor som befolkar Jane Austens värld. Hur som helst är Jane Austen i allmänhet, och Stolhet och fördom i synnerhet väl värd en stund av din uppmärksamhet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Den här ska jag läsa snart, för andra gången. Jag hade en Austen-period för några år sedan och läste fyra av hennes böcker då. Nu är det dags för Austen och Brontë & co på litteraturvetenskapen. Roligt! :D Ska läsa den på engelska den här gången, som omväxling.

Hans Persson sa...

Jag håller på med en Jane Austen-bok nu, fast inte någon av de vanliga utan hennes samlade brev. Precis som med hennes romaner får man se hur folk hade det på hennes tid.

För den som är väldigt intresserad av detaljer finns det även kopiösa mängder fotnoter som förklarar saker en nutidsmänniska kanske inte vet, vem som är vem, berättar om samtida händer som det refereras till i breven. Detta kan också vara intressant, även om jag inte detaljgranskar alla fotnoter.

Den här boken tar jag dock lång tid på mig att läsa. Jag har nog hållit på ett par år. Jag brukar plocka fram den och läsa ett par brev då och då, men sedan kan den bli liggande i månader utan att jag tittar i den (vilket oftast beror på att det bildats ett helt torn av annat oläst ovanpå den...).